När har ett barn rätt att få ut sitt arv direkt?
Enligt svensk lag har dina barn alltid rätt till en viss del av ditt arv oavsett vad som står i ditt testamente. Denna del kallas för laglott. Särkullbarn har alltid rätt att kräva sin laglott direkt vid sin förälders bortgång, till skillnad från gemensamma barn som ärver först när båda föräldrarna gått bort. För sambor är det bra att veta att det i arvssammanhang inte är någon skillnad på om ni har särkullbarn eller gemensamma barn, sambor ärver inte varandra enligt lag.
Vad är laglott?
Laglotten utgör hälften av ditt arv och fördelas lika mellan barnen. Har du ett barn är barnets laglott alltså 50 procent av allt du äger, har du två barn är laglotten 25 procent av allt du äger för respektive barn och har du tre barn är laglotten 1/6 av allt du äger för respektive barn. Ett barns laglott kan man aldrig med bindande verkan testamentera bort.
Särkullbarnet kan däremot välja att avstå från laglotten till förmån för den efterlevande maken eller makan. Om detta görs har barnet i regel rätt att kräva ut sitt arv när också den efterlevande partnern har gått bort.
Vad kan man åstadkomma med ett testamente?
I ditt testamente har du möjlighet att skriva in ett önskemål om att barnen ska avstå från att kräva ut laglotten för att skydda din efterlevande partner. För att tydligare visa din önskan kan du exempelvis bestämma att rätten till efterarv försvinner om ett barn går emot denna önskan och ändå kräver ut sin laglott direkt. Då får barnet endast laglotten och inget mer.
Efterarv kallas det arv som finns kvar efter dig när din partner i sin tur går bort. Efterarv uppstår endast om du väljer att testamentera till din partner med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att du kan bestämma vem som ska ärva din egendom när din partner går bort. Om din partner får ärva dig med fri förfoganderätt kan du alltså bestämma att dina barn ska få arvet efter dig när även din partner går bort.
Är ni gifta och har gemensamma barn ärver ni varandra med fri förfoganderätt enligt lag om inget annat står skrivet i ert testamente. Motsatsen är att ärva med full äganderätt. Att testamentera med full äganderätt innebär att du inte kan bestämma vem som ska ärva din egendom efter att din partner har gått bort. Arvet kommer istället gå till din partners arvingar.
Kräver särkullbarnet inte ut sin laglott ska man som förälder vara medveten om att den efterlevande partnern kan göra vad han eller hon vill med arvet. Sätta sprätt på det eller till och med testamentera bort det – om det står att egendomen ärvs med full äganderätt. Står det i stället att egendomen ärvs med fri förfoganderätt kan den efterlevande fortfarande leva upp pengarna men inte testamentera bort dem.
Att begära laglotten
Har den avlidne skrivit ett testamente där så pass mycket egendom testamenterats bort så att laglotten kränks, kan barnet i fråga ändå kräva ut sin laglott.
Gör särkullbarnet inget åt testamentet riskerar han eller hon att bli arvlös - då många faktiskt saknar kunskap om vad som gäller är det lätt att missa. När en förälder avlider har barnet sex månader på sig att kräva ut laglotten från det att hon eller han tagit del av testamentet. Om man inte agerar kommer viljan i testamentet att verkställas oavsett om den kränker laglottsregeln eller inte.
Skriv testamente
Hos oss på Lexly kan du enkelt och tryggt skriva juridiskt korrekta avtal online eller tillsammans med en av våra jurister via telefon- eller videomöte. Som medlem i Smart Senior erbjuds du 10 procent rabatt när du skriver ditt testamente online. Du svarar på ett antal frågor, samma frågor som juristen skulle ställa till dig vid ett möte. Utifrån dina svar skapas sedan ett skräddarsytt avtal som kan laddas ner direkt och som även sparas på Mina sidor.
