Ulf Brunnberg

Sluta inte morra

undefined

Ulf Brunnberg, en legend inom film, teater och kulturvärlden är också en kontroversiell person som inte är rädd att säga sin mening. Jag, Ove Andersson, träffade Ulf för Smart Senior en dag i januari.

Ulf Brunnberg, en legend inom film, teater och kulturvärlden är också en kontroversiell person som inte är rädd att säga sin mening. Jag började med att fråga om han dragit ner på takten eftersom han uppnått den aktningsvärda åldern av 68 år.

    – Jo ner till 70%. Det handlar om vilja och förmåga att fortsätta att jobba. På pensionen kan man ju inte klara sig. Dubbelbeskattning av besparingar, pension, fastighets-, förmögenhets- och arvskatt mm var och är rena rånet. Hur ska en pensionär överleva om det blir två kronor över på en tia?

En s k plattskatt dvs alla betalar 30% vore en lösning enligt Ulf. Har man inte lagt undan och skaffat det man behöver måste de flesta pensionärer sälja av och dra ner på fasta utgifter.

    – Jag har pratat om detta i 25 år och vet att folks påhittighet är gigantisk när det gäller att komma undan de här problemen.

Kanske vore det läge för en Astrid Lindgren eller en opolitisk opinionbildare är min fråga.

    – Även om det blivit bättre ger mig det politiska klimatet inget hopp åtminstone inte under min livstid. Kungen kan inte heller komma ifråga att medla.

Hur ska man då kunna göra sin röst hörd för att påverka undrar jag: Ulf svarar att man inte kan ta riktig ställning utan att fördjupa sig i angelägna frågor. Först då är man motiverad att delta och påverka.

    – Jag ”gjorde värnplikten” genom att gå in i politiken där jag bor. Jag satt i kommunfullmäktige i tre år och vårt lokala Lidingöparti var och är viktiga som beslutsfattare och opinionsbildare. Speciellt miljö-, byggnads- och kultursidan var mina områden. Förtätning kallas det när byggherrarna vill göra bostäder i befintliga parker och exploatera grönområden. Den utvecklingen och miljöförstöringen lyckades vi bromsa. Upprustning av befintliga tåg och trafiksystem fungerade lika bra. Men förmodligen kommer utbyggnad ändå att ske i framtiden. Det har blivit bättre på Lidingö och Lidingöpartiet har stor del i detta.

Med stort engagemang och det meningsfulla att kunna påverka och befinna sig mitt i beslutsfattandet, var det inte risk att bränna ut sig, när både film och teater ändå var dina huvudsysslor? Hur såg din vecka ut?

    – Upp klockan 6, till kontoret 8, sedan repetition därefter eftermiddag till kontoret, på kvällen teaterföreställning och slutligen nattlektyr av ärenden för fullmäktige.

Hur orkar man undrar jag?Ulf medger att 6 timmars sömn per dygn 7 dagar i veckan och under 20 år kostade skilsmässa och en stroke. Dåliga affärer just då förvärrade situationen. Du fortsätter ändå hela tiden med att sticka ut hakan och engagera människor i olika ämnen.

    – Det är lite svårjobbat politiskt och just nu med mycket vänsterfolk, centerpartister och feminister inom journalistik och kultur. Och där platsar inte jag – är för obekväm och ibland funderar jag nästan om jag har yrkesförbud. Och varför vågar man t ex inte prata med och diskutera och bemöta Sverigedemokraterna och deras åsikter istället för att låtsas att de inte finns? Dom uppgår ju till 800.000 stycken. Vad är det för demokrati!?

Hur var det egentligen med när du krockade med feminismen i ”fängelsedebatten” där en ensam kvinnlig vårdare misshandlades till döds?

    – Det var jag som i en artikel i Slitz menade att kvinnor och män är t ex olika i kroppsbyggnad, styrka och andra fysiska värden. Att kvinnor och män skiljer sig åt på en del sätt är ju ett faktum har ju inte med jämlikhetsdebatten att göra. Det blev en väldigt liv i sociala media och överallt. Men att cirka 60% var positiva och bara 30% emot framgick inte. Jag kan ju inte gå i svaromål hela tiden. Trots allt är det övermaga att tro att jag som är född 1947 ska kunna svälja allt på en gång. Jag deltar inte på facebook och sociala media i försvar om jag blir attackerad utan ler, skakar det av mig och går vidare. Jag ser inte bakåt!

En annan mediahändelse var i radion med Robert Aschberg och handlade om identiteter?

    – Problemet med twitterkonton och internet är anonymiteten. Mitt namn och identitet blev kapat under direktsändningen. Så den personen kunde skriva och tycka vad som helst med mig som avsändare! Det är verkligen befogat med en varning till äldre personer och alla att se upp, MEN VIK ER INTE även om jag själv kunde skaka av mig den upplevelsen!

Du har ju haft och har ett företag för filmproduktion, hur går det?

    – Lite svajigt i den branschen just nu men jag arbetar med rättigheter till nya projekt inom film och teater att ta hit.

Du var på Folkan i 10-15 år och sysslade med teater i alla former. Om vi raskt går över till dagens situation: Är det inte för dyrt att gå på teater, speciellt för oss pensionärer?

    – Det är svårt att få ekonomin att fungera speciellt för privatteatrar. Det kanske kostar 10 miljoner att sätta upp ett nytt projekt, hyra, ensamble etc. Lönsamhet på 60% krävs för att fortsätta och 47% beläggning i salongen! Det gör att biljetterna kostar 5-800 kr per styck. Det är klart att det är dyrt men sätt det i relation till vad en familj köper på systembolaget till veckändan vilket väl knappast understiger 1 000 kr. Mycket skräp visas och läggs ner efter ett tag men ibland känner jag att Sverige är för litet! Pjäsval sker förstås med tanke på målgrupp. Generellt består publiken av åldrarna mellan 40+ upp till 70-75 år varav 60% är kvinnor. Just nu har jag ett spännande projekt från USA som jag funderar på att ta hit. Har också några spelanbud men det måste dyka upp något riktigt intressant. Jag är inte så sugen på skådespeleriet längre. Det är ett fjolligt yrke!

Jag måste få fråga om Jönssonligan: Det har ju gjorts 8 filmer totalt om det här töntiga men skojiga gangstergänget. En helt ny version hade premiär förra veckan. Ragnar Vanheden som du spelat, en lite dekig bilhandlare som glider fram i för liten kostym och hatt har säkert många tagit till sitt hjärta inte minst barn och pensionärer. Nu har han ersatts av en ny karaktär.

    – Alexander Karim spelar alldeles utmärkt. Vi känner varandra och hans bror och jag är bästa vänner och spelat film ihop. Den här är helt OK!

Jag vet att ditt motto är ”Titta inte bakåt” men undrar ändå: När jag kom till Stockholm på 60-talet spelade du på både påklädd och avklädd i ”Hair” och ”Oh Calcutta” t ex. Du var kaxig redan då i tidningar och syntes ute i svängen. Var det inte Cassius Clay som myntade ”Störst bäst och vackrast”? Det kunde väl stämma på dig då?

    – Det var jag som sa det och jag gjorde det före Cassius Clay!

Jag minns också när du debuterade på TV i Markurells i Wadköping mot Edwin Adolfsson bl a. En fantastisk roll du gjorde och jag läste att Edwin förärat dig sitt eget ”Edwin Adolfssonstipendium” med motiveringen – Brunnberg är en lymmel, men en begåvad lymmel. Ulf, hur ska man hålla kvar ”lymmeln” och uppkäftigheten när man uppnått 55+ och inte ”bör vika sig” – Kom igen med några goda råd!

–Var inte så försiktiga! Sätt ner foten! Man måste inte vara kompis med alla. Säg ifrån! Läs tidningar, använd sociala media. Om du inte kan – lär dig! Om du har svårt att röra dig: Telefonen går också att skälla i! Fortsätt att morra!

Så avrundar Ulf Brunnberg intervjun, eller snarare vår trevliga pratstund med ett vänligt leende. Provokatör javisst, men också inspiratör och orädd sanningssägare. Jag hoppas att Ulf aldrig slutar morra!

 

AV: OVE ANDERSSON – EN SMART SENIOR
SMART SENIOR • EXTRA SMART NR 1/2015 • FEBRUARI 2015
FOTO: HAMID ERSHAD SARABI

Våra partners

Silverpartners

Webbpartners

Visa fler partners >