Höst, grytor och röda viner!

Höst, grytor och röda viner!

 

När man är novis i vinprovningsvärlden gäller det att börja med viner som har en utstickande och tydlig smak. Det finns en mängd olika aspekter man kan undersöka i ett vin, men här ska vi fokusera på druvans aromer, som skvallrar mest om vilken druvsort det handlar om.

I början är det svårt att sätta ord på det man känner men om ni är flera som provar och jämför era upplevelser är chansen stor att någon ”sätter huvudet på spiken” och att ni kan lära er tillsammans. Blå druvor ger oftast röda viner, men kan faktiskt användas till mousserande, vita eller roséviner. Den blåskaliga Pinot Noir är till exempel en av druvorna i Champagne.

Gröna druvor kan däremot aldrig ge röda viner. ”Hemligheten” är att färgämnena sitter i de blå druvornas skal och det är först vid när musten får dra med skalen, så kallad macerering, som färgen lakas ur. Själva druvsaften är nästan alltid färglös. De fyra druvorna och vinerna nedan kan beskrivas som relativt fylliga och passar bra till höstens lite mustigare maträtter som grytor, stekar och viltkött. Det går att prova vinerna i nästan vilken ordning som helst, men Syrah- och Cabernet-druvorna har mer garvsyra, så kallade tanniner, och bör därför komma senare i provningsordningen.

1. Zinfandel är Kaliforniens signaturdruva och har på senare år blivit mycket populär i Sverige. Den ger fruktiga och smakrika viner som ofta beskrivs som syltiga. Fruktaromerna liknar björnbär och mörka körsbär, och har inte sällan vanilj- och rostade toner från fatlagringen. Den höga alkoholhalten bidrar till ett rundare och sötare smakintryck.

2. Tempranillo är den stora rödvinsdruvan i hela Spanien, men når ett av sina bästa och mest klassiska uttryck i Rioja. Som unga har vinerna en fruktig ton av jordgubb och plommon. De viner vi oftast dricker i Sverige har en lång lagring på ekfat, företrädesvis amerikanska, och får då aromer av torkad frukt, tobak, mörk choklad, vanilj och dill.

3. Syrah (eller Shiraz) har sitt starkaste fäste i Rhône-dalen i södra Frankrike där den ger relativt fylliga viner med ”kryddiga/örtiga” toner. De fruktiga tonerna brukar beskrivas som mörka bär; ffa björnbär. Det är dock på de aromatiska tonerna som man enklast känner igen Syrah; svart- och vitpeppar, rökta charketurier, lagerblad och viol. Från varmare klimat får vinerna en syltigare ton och ofta inslag av eukalyptus.

4. Cabernet Sauvignon odlas över hela världen men det är de stora vinerna från Bordeaux som alla har som riktmärke. Cabernet Sauvignon ger ganska sträva viner med hög garvsyra och aromer av svarta vinbär, paprika, gräs & cederträ. När vinerna mognar framträder mer torkad frukt, kaffe, tobak och stall. Viner från Nya Världen, t.ex. Australien, har en sötare, rundare fruktighet och örtigheten drar mer mot mynta.

Det här är väldigt generella beskrivningar och ni kommer att hitta mer eller mindre av de olika aromerna. Dina egna intryck är de absolut viktigaste för de är ofta kopplade till ditt doftminne och hjälper dig att komma ihåg. Om ni hittar en favoritdruva och fördjupa er i druvans olika nyanser så kan ni prova 3 viner av samma druvsort, förslagsvis från tre olika ursprung.

2800 Crozes-Hermitage Les Launes, Rhône, Frankrike, 139 kr

70376 Wynn’s Cabernet Sauvignon, Coonawarra, Australien 159 kr

75888 Paul Dolan Zinfandel, Kalifornien, USA, 149 kr

2612 Marqués de Murrieta Reserva, Rioja, Spanien, 135 kr


SMART SENIOR • EXTRA SMART NR 3/2014 • SEPTEMBER 2014